Andra söndagen i fastan, 5 veckor före påsk:
Den kämpande tron.

Bibeln: Matt 15:21-28

Därifrån drog sig Jesus undan till området kring Tyros och Sidon. En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och ropade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av en demon." Han gav henne inget svar. Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Säg åt henne att ge sig i väg, hon går ju bakom oss och ropar." Han svarade: "Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk." Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig." Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." – "Nej, herre", sade hon, "men hundarna äter ju smulorna som faller från deras herrars bord." Då sade Jesus till henne: "Kvinna, din tro är stark, det skall bli som du vill." Och från den stunden var hennes dotter frisk.

En kurs i mirakler: T19:I.1-2

Frid utan tro kommer aldrig att uppnås, för det som tillägnas sanningen som sitt enda mål förs till sanningen genom tron. Denna tro omfattar alla som är involverade, för endast på så sätt varseblivs situationen som meningsfull och som en helhet. Och alla måste vara involverade i den, för annars är din tro be­gränsad och din hängivenhet ofullständig.

Varje situation, rätt varsebliven, blir ett tillfälle att hela Guds Son. Och han blir helad därför att du trodde på honom, och gav honom till den Helige Ande och befriade honom från varje krav som ditt ego skulle vilja ställa på honom. På så sätt ser du ho­nom fri, och detta sanna seende delar den Helige Ande. Och efter­som Han delar det har Han givit det, och således helar Han genom dig. Det är denna förening med Honom i ett gemensamt syfte som gör detta syfte verkligt, eftersom du gör det helt. Och detta är helande. Kroppen helas eftersom du kom utan den, och förenade dig med Sinnet i vilket allt helande vilar.

En kurs i kärlek: A1:3.6

Det enda sättet för dig att börja leva i sanning är genom tro; inte en tro på det som skulle kunna vara, utan en tro på det som är. En tro på det som är, är en tro på mirakler. Du ombeds nu att kalla på mirakler. Ty att kalla på mirakler är en troshand­ling. Du tänker att sökandet efter mirakler är ett sökande efter det som vittnar om en brist på tro men det är det omvända som är sant. Vilken sorts mirakel skulle leda fram till en brist på tro? Det finns inget sådant mirakel.