Sjätte söndagen efter trefaldighet, 14 veckor efter påsk: Efterföljelse.


Bibeln: Matteus 5:20-26

Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret.


En kurs i mirakler: Förordet, Vad den säger.

Kristi sanna seende är den Helige Andes gåva, Guds alternativ till illusionen om separationen och till övertygelsen om syndens, skuldens och dödens verklighet. Det är det enda som rättar alla misstag i varseblivningen; sammanjämkningen av de skenbara motsatser på vilka den här världen grundar sig. Dess vänliga ljus visar allt ur en annan synvinkel, och återspeglar det tankesystem som uppstår ur kunskap och som gör återvändandet till Gud inte bara möjligt utan oundvikligt.

Det som betraktades som orättfärdigheter som begåtts mot någon av någon annan, blir nu ett rop på hjälp och förening. Synd, sjukdom och attack ses som felaktiga varseblivningar som behöver botas genom varsamhet och kärlek. Försvaren läggs ner därför att där det inte finns någon attack finns det inget behov av dem. Våra bröders behov blir våra egna, eftersom de färdas tillsammans med oss på vägen till Gud. Utan oss skulle de gå vilse. Utan dem skulle vi aldrig finna vår egen väg.

Förlåtelsen är okänd i Himlen, där behovet av den skulle vara obegripligt. I den här världen är emellertid förlåtelse en nödvändig rättelse av alla de misstag som vi har gjort. Att erbjuda förlåtelse är det enda sättet för oss att få den, för den återspeglar Himlens lag: att ge och att få är detsamma. Himlen är det naturliga tillståndet för alla Guds Söner så som Han skapade dem. Detta är deras verklighet för evigt. Den har inte förändrats därför att den fallit i glömska.


En kurs i kärlek: D:4.12

Jag kallar dig till det nya. Jag kallar dig till att transformeras. Jag kallar dig till Kristus-medvetande. Jag kallar dig till ett evigt medvetande samtidigt som du fortfarande lever kvar i formen. Att ha vetskap om eller vara medveten om ett evigt medvetande medan du fortfarande lever kvar i formen är att vara fullt medveten om att du har ett evigt liv. Att vara fullt medveten om att du har ett evigt liv är någonting helt annat än att tro på ett liv efter detta. Tro baserar sig på det som är okänt. Om det som är okänt inte vore okänt skulle tron inte vara nödvändig. Tron kommer att bli obehövlig när det eviga livet blir känt som ett vetande hos dig.


Lars@Gimstedt.se, Poppelvägen 20 58731 Linköping, 0709-744615